Så är det morron och ny dag och vecka igen! Tänk vad helgen alltid går fort. Sa detta till maken i morse: att helgen gått fort - man hinner bara precis hem och vända - så skall man tillbaka till jobbet. Han sa: men vi har ju hunnit med mycket under helgen. Och visst har vi det - det håller jag med honom om, men ändå - det går alldeles för fort! Om vi skulle ta och införa en 7-dagars helg kanske!!!? Har ni något emot det???? Ja kanske en del har.

Nu till något helt annat.

Väderrapporteringen: mörkt utanför mitt fönster - kolmörkt, graderna var kring -4 i morse, vindstilla än så länge - hoppas det fortsätter så - jag tänker på min värk!

Sovit si så där i natt - vaken ett antal gånger förstås - varför vaknar man alltid så där flera gånger - har inget bra svar - men det kanske beror på min värk! Irriterande är det i alla fall.

Igår var jag in på ÖB och dom hade plockat fram julsaker, en massa tomtar står på rad i hyllorna, inte klokt alltså - redan nu julsaker!!! Jag känner mig inte alls inspirerad av det och i år skall jag absolut INTE köpa flera julsaker, men det sa jag ju ifjol också!!

Måste jobba nu ... har en liten micropaus bara.

Önskar er alla en bra dag. Tills vi hörs - ha det!! Kram och solong.

Tänk vilken ljuvlig dag det varit idag, alldeles vindstilla, soligt och inga moln, graderna kring nollan (-3 när jag klev upp i morse), men ett otroligt höstväder.

Vi gjorde det absolut sista ute idag, städade bort en del saker och täckte över med presenning. Fyllde på ljus i alla mina lyktor ute och "såg över" hur det var på tomten innan vintern kommer. Ja det är faktiskt så att man väntar - inte längtar! - efter vintern. För den kommer - det är bara frågan om när! Gubben min tog fram snöspaden och snöföran. Det är bra att ha dessa tillgängliga när första snön kommer!

Annars blev det mera målning i morse - fortsatte med hyllan som jag började måla igår. Sen plockade vi ner sommardäcken i matkällaren - hade tänkt detta igår - men det blev inte av - (man kan ju inte hinna allt heller på en gång!). Vi for även idag till Kupan och lämnade av såna här konstgjorda växter - Benjaminfikusar - två stora ena. Sen åkte vi ner till Piteå Havsbad och kollade och fotade - det var ju så vackert nere vid havet.

Efter detta till min kusin och surra i några timmar. Handling på Konsum och på pizzerian och köpte pizzor. Hade tänkt steka fläskfilén som jag tog från frysen i morse och göra gratäng till detta, men det skulle ha blivit så sent för middagen då - därför blev det "färdig mat" istället. Filén blev stekt nu i kväll istället.

Gjorde även en fiskgratäng i morse - så lite har jag hunnit med idag eller hur! Inte för att det är tvunget att hinna allt - men det är skönt när man gjort undan vissa saker - det är om helgerna som jag/vi skall hinna det mesta - när man jobbar heltid så blir det så - inte orkar jag hålla på med allt sånt här på kvällarna heller!

Surrat med sonen ett tag i telefonen - han var förkyld!

Nu blir det slappning framför dumburken resten av kvällen för mig och sen bara lägga sig och sträcka ut sin korta lekamen (1,65 över havet!) och sätta glasögonen på näsan och greppa tag om boken och njuta och sen förhoppningsvis somna direkt när jag slutat läsa!!! Och inte vakna en endaste gång förräns i morronbitti!

Hej igen!

Kommer in här bara fram och åter - har precis varit ute i garaget och målat en hylla som varit brun - till svart förstås! Skall sedan den torkat - klistra fast ett spegelglas på bakväggen. Denna hyllan skall få fungera som ett vitrinskåp har jag tänkt! Blir nog bra det.

Nu tänker jag snart gå ut på tomten - det är ett sånt otroligt vackert väder här idag, visserligen ingen nämnvärd värme - men ändå jättehärligt.

Gomorron alla kära ni som läser "mig". Så trevligt att ni gör det!

Sitter här ensammen ännu, gubben min sover ännu. Hör å häpna - morronstund har ju guld i mun eller ...

Vaknade halv sex och inte var det lönt att somna om inte. Så det var bara att kliva upp, göra sin morrontoalett, "sätta" på perkulatorn och invänta det goda kaffet och så förstås hämta världsbladet - ja Quistan hon vet vilket det är!!! Piteåtidningen förstås ... slurpa i sig kaffet, flera koppar på raken och läsa vad som hänt det sista dygnet.

Himlen börjar att ljusna nu och det lär bli en vacker och solig dag enligt vädergubbarna. Graderna var -2 när jag klev upp.

Idag skall vi göra det sista ute på tomten, vi har lite att klippa ner i planteringarna och så skall grillbänkarna täckas över och gömmas under presenningen.

Igår höll jag på i förrådet - fixa till där, möblera om lite och rensa bort - jag blir tokig på alla saker som är överallt. Kan inte förstå att det skall sparas så jäkla mycket! Men nu åker det massor - det är då ett som är säkert. Och det känns skönt, jätteskönt att rensa. Gubben min var på soptippen igår med ett lass, en gammal datorskärm - den allra första som vi hade och varför har vi sparat den kan man fråga sig, ja inte vet jag!! En massa gamla och solblekta stolsdynor från trädgårdsmöblerna, bra-att-ha tänkte jag tidigare, man kan ligga och sola på dom!!! Men inte behövde jag väl fem stycken! Och så lite annat skrot åkte också iväg. I förrgår var han på Kupan med flera säckar och jag har redan fyllt en till som skall iväg idag. En liten tv skall också kastas bort. Nu är jag så less att flytta den varje gång jag städar i förrådet. Och den här tv:n har vi inte använt sen 80-talet! Varför ha kvar den då????

Sen skall alla sommardäcken från två bilar sättas ner i matkällaren! Dom tar en jäkla plats i garaget.

Och sen skall jag plocka mera tallris eller om det nu blir en- eller granris. Plockar alltid för lite. Har flera krukor på altanen som skall fyllas och även väggamplar och så en låda utanför ett fönster.

Ja så ni ser - dagen fylls av "mycket-att-göra" ... även denna lördag och säkert lika fullt upp i morron. Måste också städa klart vardagsrummet - har ju kvar halva detta att höststäda. Fasiken vad det finns att göra!

Därför är det väl bäst att sätta igång, måste bara ta mig en styrketår till! Ja av kaffe - inget annat!

Sen i kväll blir det både hockey och fotboll också!! Lite spänning måste jag ju ha.

Önskar er alla en bra dag.

En lesbisk stad - i Norrland!

Som befolkas av 25 000 lesbiska kvinnfolk.

Detta kan man läsa i kinesiska tidningar.

Ja herre min je - vad dom hittar på!!!!!!!!!!

Måntro om någon försöker åka till denna stad - Chako Paul City - som inte finns!!!

Hörde på radion idag att Fredspriset ...

... tilldelades

Barack Obama!

Vad tycker du om detta beslutet?

Jag har inte så mycket egentligen att säga om detta - annat än att jag tycker det delas ut för mycket priser här i världen och ändå händer det så lite så lite - visst är det bra att folk försöker ... men - varför kan det inte vara en självklarhet att det skall råda FRED på vår planet! Det händer ju ändå ingenting - blir det lugnt på ett ställe - så blossar det upp orosmoln någon annanstans!

Man blir bara så jäkla förbannad på detta krigande och bråk överallt! Varför kan inte människor leva i FRED med varandra och respektera varandra! Jag bara frågar.

Sagan om flickan

Flickan föddes som första barnet till en 18 årig mamma och 21 årig pappa – en söndagseftermiddag i december för ett antal år sedan.Hon har fått det berättas att hon var ett snällt barn – detta har hennes mormor och hennes moster berättat för henne i vuxen ålder.Det var lite struligt med hennes mamma och pappa. Mamman var ung och naiv och kär i pappan och pappan var en riktig Don Juan – och kunde charma kvinnorna. Han drack för mycket sprit och blev våldsam och misshandlade mamman många gånger! Dessutom var han ju på en båt och det drog väl kvinnorna till honom också!Ja hur det nu var så flyttade dom ihop – han började att jobba på sågverket som fanns i samhället och mamman stannade hemma – som vanligt var – den tiden. Men det var mest flickans mormor och morfar och även hennes moster – som var ett år yngre än hennes egen mamma – som fick sköta det lilla barnet. Och även flickans morfars mamma – den gamla ”farmor” som flickan sen började kalla henne – som fick ställa upp när inte hennes egen mamma ville göra det.Det var mycket sprit och bråk mellan pappan och mamman – ja det var alltså pappan som drack och bråkade och även slog sin egen fru – och som flickan sen tänkt många, många gånger i vuxen ålder, hur kan man tillåta detta – hur kan man låta någon annan slå mig!! I alla fall – det var mycket strul hela tiden p g a ett och annat problem som flickans föräldrar hade, men flickan hade som tur var sin kära mormor och morfar i närheten! Som ”räddade” henne allt som oftast från föräldrahemmet.Under åren som gick så föddes fem barn till i familjen, varför kan man fråga sig - skaffade föräldrarna fler barn när dom inte brydde sig om sitt första! Flickan vistades ju också mycket ofta i morföräldrarnas hem. Dom tog hand om henne, men ibland så ”krävde” och hotade pappan – flickan skulle ”hem” – varför? Inte för att han älskade flickan, utan bara för att visa sin MAKT – att han hade rätt till flickan och att det var han som bestämde! Det hände många tråkigheter i hemmet … sprit … misshandel … och till sist även incest! Det var flickan som drabbades av detta hemska – av sin egen far dessutom! Flickan minns klart och tydligt mycket av det som hände – känslan av skräck, förtvivlan, lukten – som ett barn inte skall känna, flickan förstod fast hon var så ung och liten – att det inte var rätt och riktigt det som hände! Flickan skulle alltid ligga vid sin far i soffan – flickan kan inte skriva om det – det känns för svårt ännu – fast så lång tid gått! Flickan har ju inget exakt minne av när detta hemska började, men det var flickan själv med sin mormors hjälp som fick det att upphöra! Och då var flickan sex år! Flickan berättade för sin mormor om vad pappan gjorde – flickans mormor blev chockad och mycket förskräckt när hon hörde detta. Mormodern tog genast kontakt med barnavårdsmyndigheterna, sociala myndigheter och polisen – varpå samma kväll så kom alla dessa personerna hem till familjen och grep pappan! Flickan minns det tydligt. Mamman och flickan satt i köket – tillsammans med sin syster och sydde dockkläder – pappan var ute i vedboden och hämtade ved – det knackade på dörren och in kom många människor. Då flickan såg poliser – då förstod hon – hon sprang direkt in i rummet och gömde sig bakom en fåtölj i ett hörn – där såg hon sedan när pappan kom in med poliser. Han sökte genast flickans blick! Dom tittade på varandra – men han vågade inte säga eller göra flickan nåt! Flickan var rädd – för hon visste – fast hon var så liten – varför poliserna tog pappan och hon var rädd för pappan – han hade ett fruktansvärt humör! Sen så blev det mycket turbulens där i huset, flickan fick fara hem till sin mormor och morfar tillsammans med läkare och annan personal – som pratade och frågade henne om allt möjligt. Flickan mådde dåligt – även hennes mormor och morfar förstås.Detta hände en söndag – det kommer flickan ihåg. På vintern – flickan gillar inte vintern speciellt!!! Sen så blev det bestämt att flickan skulle stanna hos sina morföräldrar – det blev en veckas vistelse på ett sjukhus för all möjlig och omöjlig undersökning av flickan. Mormodern skulle inte få stanna kvar på sjukhuset, men flickan blev hysterisk och alldeles vansinnig när hennes mormor skulle fara därifrån, mormodern grät och flickan grät – så det blev bestämt att mormodern fick stanna kvar och fick ett eget rum på sjukhuset. Flickan kände sig trygg då – hon älskade sin mormor så mycket! Flickan fick prata med läkare, psykologer och många andra – hon fick visa med dockors hjälp vad som hänt och berätta med sina egna ord och rita. Flickan minns allt detta som om det var igår! I vuxen ålder har flickan tagit kontakt med sjukhuset för att få tag på sina journaler från den här tiden, det tog henne många år att kunna ringa dit och prata med dom, men dom hjälpte verkligen till och skickade alla journaler till flickan. När hon läste i pappren – så dök det upp saker där som flickan faktiskt hade förträngt ur sitt minne – men när hon läste vad hon sagt den gången – då ploppade allt upp igen i minnet och det gjorde ännu mera ont! Flickan har även tagit kontakt med barnavårdsmyndigheten och sociala myndigheten på sin hemort – för att få tag på dom papper som gällde hennes ”fall”. Det blev ännu flera gripande papper att läsa för flickan. Men dom var fantastiska där personalen och pratade mycket med flickan och hjälpte till för att hon skulle få tag på sina papper. Det jobbade faktiskt kvar en kvinna som mindes flickans fall och hon sa att flickan hade blivit väldigt illa behandlad (av sin pappa). Det blev till slut rättegång, mormodern fick fara dit och vittna, pappan fick fyra års fängelse och det blev bestämt att föräldrarna inte fick ha några flickor hemma! Flickans syskon bestod av tre bröder och två systrar. Flickan hamnade förstås hos sin älskade mormor och morfar, en annan syster hos sina farföräldrar, två bröder fick stanna kvar i föräldrahemmet (det var synd om dom!!!) och två andra syskon hamnade hos samma fosterföräldrar där dom fick det mycket bra! Tack och lov säger flickan! Flickan fick ett lyckligt liv trots allt – tack vare sina morföräldrar och sin älskade moster. Flickan tog väl hand om sin mormor och morfar när dom blev gamla och sjuka – men hon var ändå väldigt ung när dom gick bort, vilket flickan tyckte var väldigt väldigt jobbigt – hon hade ju velat få ha kvar dom mycket längre och kunna ge tillbaka ännu mera av sig själv till dom, för dom hade gjort så mycket för henne alltid! Men liv och död bestäms ju inte av den lilla människan, tyvärr. Det har ändå gått bra i flickans liv, hon har fått en underbar man och en underbar son! Som hon älskar över allt annat! Flickan har ett bra jobb med toppenbra arbetskamrater, intressant jobb. Flickans liv blev ändå bra – trots den lite ”dåliga” starten hon fick, men det var tack vare sina morföräldrar som det gick så bra som det faktiskt gjorde! Hon är dom evigt TACKSAMMA och detsamma säger hon om sin moster. När pappan kom ut efter sitt avtjänade straff, så ville han att flickan skulle komma ”hem” till föräldrarna, bara för att flickan skulle få en bordsklocka som han tillverkat i fängelset! Flickan ville inte, hon var rädd för pappan – men som den kloka människan som hennes mormor var, så sa hennes mormor: du kan tryggt gå dit, han kan inte göra dig någonting! Jag tror att mormodern tänkte att detta skulle vara ”bra” för flickans framtid – att möta sin pappa direkt – och inte behöva vara rädd för honom i framtiden! Mycket klokt av flickans KLOKA KLOKA mormor.

Därför tänker flickan ibland – varför skaffar människor sig barn om dom inte ”vill ha barn och vill älska dom villkorslöst och ta hand om dom och ge dom all den trygghet som barn är värda?Jag vill ge mitt eget barn ALLT – ALLT som jag inte själv fick av mina föräldrar – men det viktigaste är ändå att kunna ge KÄRLEK och TRYGGHET till sitt barn. Och det har jag alltid försökt att ge min son – och han ger mycket värme och kärlek tillbaka till oss! Tack älskade son! Flickan har inte haft mycket kontakt under sitt liv med sina föräldrar (dom flyttade från orten när pappan avtjänat sitt straff!). Pappan dog när flickan var i 20-årsåldern – han var bara 40 år då! Flickans farmor ringde strax efter kl 5 en morgon och grät och berättade att pappan hade dött, flickan sa bara Jaha – kände ingenting alls – det är väl inte så konstigt att flickan inte kände varken sorg eller ledsamhet – pappan förtjänade inte det av flickan! Inte efter vad han gjort henne – han hade svikit sitt eget barn å det grövsta! Hon valde att inte gå på begravningen – flickan sa – jag kommer inte – det skulle vara att hyckla – jag hatar min pappa!!! Starka ord av flickan – men helt förståeligt efter vad hon varit med om …Sista åren har väl flickan börjat att ha lite mera kontakt per telefon och någon enstaka gång också att träffa sin mamma, men flickan känner ingenting egentligen – bara som en ytlig bekant. Inga mor-dotter känslor alltså! Mamman har också svikit flickan – eftersom mamman valde att ta tillbaka sin man efter fängelsetiden och med den påföljd alltså att barnen inte fick växa upp tillsammans – som syskon skall få göra! Hur kan man välja en man före sina egna barn och dessutom när man vet vad han har gjort mot ett av sina barn! Helt oförståeligt för mig är det! Flickan är bitter – men ändå har inte denna bitterhet förpestat flickans liv – hon är en glad och harmonisk människa trots allt! Tack vare tryggheten och kärleken hon fick av sina morföräldrar! Hon räddades av dom – gud vet hur flickan annars hade mått om hon inte fick komma HEM till mormor och morfar … hon hade nog blivit ett vrak, skadad för livet … märkt av sin egen far!

Flickan är JAG!

Berättelsen är SANN och den är MIN!