Gomorron alla kära ni som läser "mig". Så trevligt att ni gör det!

Sitter här ensammen ännu, gubben min sover ännu. Hör å häpna - morronstund har ju guld i mun eller ...

Vaknade halv sex och inte var det lönt att somna om inte. Så det var bara att kliva upp, göra sin morrontoalett, "sätta" på perkulatorn och invänta det goda kaffet och så förstås hämta världsbladet - ja Quistan hon vet vilket det är!!! Piteåtidningen förstås ... slurpa i sig kaffet, flera koppar på raken och läsa vad som hänt det sista dygnet.

Himlen börjar att ljusna nu och det lär bli en vacker och solig dag enligt vädergubbarna. Graderna var -2 när jag klev upp.

Idag skall vi göra det sista ute på tomten, vi har lite att klippa ner i planteringarna och så skall grillbänkarna täckas över och gömmas under presenningen.

Igår höll jag på i förrådet - fixa till där, möblera om lite och rensa bort - jag blir tokig på alla saker som är överallt. Kan inte förstå att det skall sparas så jäkla mycket! Men nu åker det massor - det är då ett som är säkert. Och det känns skönt, jätteskönt att rensa. Gubben min var på soptippen igår med ett lass, en gammal datorskärm - den allra första som vi hade och varför har vi sparat den kan man fråga sig, ja inte vet jag!! En massa gamla och solblekta stolsdynor från trädgårdsmöblerna, bra-att-ha tänkte jag tidigare, man kan ligga och sola på dom!!! Men inte behövde jag väl fem stycken! Och så lite annat skrot åkte också iväg. I förrgår var han på Kupan med flera säckar och jag har redan fyllt en till som skall iväg idag. En liten tv skall också kastas bort. Nu är jag så less att flytta den varje gång jag städar i förrådet. Och den här tv:n har vi inte använt sen 80-talet! Varför ha kvar den då????

Sen skall alla sommardäcken från två bilar sättas ner i matkällaren! Dom tar en jäkla plats i garaget.

Och sen skall jag plocka mera tallris eller om det nu blir en- eller granris. Plockar alltid för lite. Har flera krukor på altanen som skall fyllas och även väggamplar och så en låda utanför ett fönster.

Ja så ni ser - dagen fylls av "mycket-att-göra" ... även denna lördag och säkert lika fullt upp i morron. Måste också städa klart vardagsrummet - har ju kvar halva detta att höststäda. Fasiken vad det finns att göra!

Därför är det väl bäst att sätta igång, måste bara ta mig en styrketår till! Ja av kaffe - inget annat!

Sen i kväll blir det både hockey och fotboll också!! Lite spänning måste jag ju ha.

Önskar er alla en bra dag.

En lesbisk stad - i Norrland!

Som befolkas av 25 000 lesbiska kvinnfolk.

Detta kan man läsa i kinesiska tidningar.

Ja herre min je - vad dom hittar på!!!!!!!!!!

Måntro om någon försöker åka till denna stad - Chako Paul City - som inte finns!!!

Hörde på radion idag att Fredspriset ...

... tilldelades

Barack Obama!

Vad tycker du om detta beslutet?

Jag har inte så mycket egentligen att säga om detta - annat än att jag tycker det delas ut för mycket priser här i världen och ändå händer det så lite så lite - visst är det bra att folk försöker ... men - varför kan det inte vara en självklarhet att det skall råda FRED på vår planet! Det händer ju ändå ingenting - blir det lugnt på ett ställe - så blossar det upp orosmoln någon annanstans!

Man blir bara så jäkla förbannad på detta krigande och bråk överallt! Varför kan inte människor leva i FRED med varandra och respektera varandra! Jag bara frågar.

Sagan om flickan

Flickan föddes som första barnet till en 18 årig mamma och 21 årig pappa – en söndagseftermiddag i december för ett antal år sedan.Hon har fått det berättas att hon var ett snällt barn – detta har hennes mormor och hennes moster berättat för henne i vuxen ålder.Det var lite struligt med hennes mamma och pappa. Mamman var ung och naiv och kär i pappan och pappan var en riktig Don Juan – och kunde charma kvinnorna. Han drack för mycket sprit och blev våldsam och misshandlade mamman många gånger! Dessutom var han ju på en båt och det drog väl kvinnorna till honom också!Ja hur det nu var så flyttade dom ihop – han började att jobba på sågverket som fanns i samhället och mamman stannade hemma – som vanligt var – den tiden. Men det var mest flickans mormor och morfar och även hennes moster – som var ett år yngre än hennes egen mamma – som fick sköta det lilla barnet. Och även flickans morfars mamma – den gamla ”farmor” som flickan sen började kalla henne – som fick ställa upp när inte hennes egen mamma ville göra det.Det var mycket sprit och bråk mellan pappan och mamman – ja det var alltså pappan som drack och bråkade och även slog sin egen fru – och som flickan sen tänkt många, många gånger i vuxen ålder, hur kan man tillåta detta – hur kan man låta någon annan slå mig!! I alla fall – det var mycket strul hela tiden p g a ett och annat problem som flickans föräldrar hade, men flickan hade som tur var sin kära mormor och morfar i närheten! Som ”räddade” henne allt som oftast från föräldrahemmet.Under åren som gick så föddes fem barn till i familjen, varför kan man fråga sig - skaffade föräldrarna fler barn när dom inte brydde sig om sitt första! Flickan vistades ju också mycket ofta i morföräldrarnas hem. Dom tog hand om henne, men ibland så ”krävde” och hotade pappan – flickan skulle ”hem” – varför? Inte för att han älskade flickan, utan bara för att visa sin MAKT – att han hade rätt till flickan och att det var han som bestämde! Det hände många tråkigheter i hemmet … sprit … misshandel … och till sist även incest! Det var flickan som drabbades av detta hemska – av sin egen far dessutom! Flickan minns klart och tydligt mycket av det som hände – känslan av skräck, förtvivlan, lukten – som ett barn inte skall känna, flickan förstod fast hon var så ung och liten – att det inte var rätt och riktigt det som hände! Flickan skulle alltid ligga vid sin far i soffan – flickan kan inte skriva om det – det känns för svårt ännu – fast så lång tid gått! Flickan har ju inget exakt minne av när detta hemska började, men det var flickan själv med sin mormors hjälp som fick det att upphöra! Och då var flickan sex år! Flickan berättade för sin mormor om vad pappan gjorde – flickans mormor blev chockad och mycket förskräckt när hon hörde detta. Mormodern tog genast kontakt med barnavårdsmyndigheterna, sociala myndigheter och polisen – varpå samma kväll så kom alla dessa personerna hem till familjen och grep pappan! Flickan minns det tydligt. Mamman och flickan satt i köket – tillsammans med sin syster och sydde dockkläder – pappan var ute i vedboden och hämtade ved – det knackade på dörren och in kom många människor. Då flickan såg poliser – då förstod hon – hon sprang direkt in i rummet och gömde sig bakom en fåtölj i ett hörn – där såg hon sedan när pappan kom in med poliser. Han sökte genast flickans blick! Dom tittade på varandra – men han vågade inte säga eller göra flickan nåt! Flickan var rädd – för hon visste – fast hon var så liten – varför poliserna tog pappan och hon var rädd för pappan – han hade ett fruktansvärt humör! Sen så blev det mycket turbulens där i huset, flickan fick fara hem till sin mormor och morfar tillsammans med läkare och annan personal – som pratade och frågade henne om allt möjligt. Flickan mådde dåligt – även hennes mormor och morfar förstås.Detta hände en söndag – det kommer flickan ihåg. På vintern – flickan gillar inte vintern speciellt!!! Sen så blev det bestämt att flickan skulle stanna hos sina morföräldrar – det blev en veckas vistelse på ett sjukhus för all möjlig och omöjlig undersökning av flickan. Mormodern skulle inte få stanna kvar på sjukhuset, men flickan blev hysterisk och alldeles vansinnig när hennes mormor skulle fara därifrån, mormodern grät och flickan grät – så det blev bestämt att mormodern fick stanna kvar och fick ett eget rum på sjukhuset. Flickan kände sig trygg då – hon älskade sin mormor så mycket! Flickan fick prata med läkare, psykologer och många andra – hon fick visa med dockors hjälp vad som hänt och berätta med sina egna ord och rita. Flickan minns allt detta som om det var igår! I vuxen ålder har flickan tagit kontakt med sjukhuset för att få tag på sina journaler från den här tiden, det tog henne många år att kunna ringa dit och prata med dom, men dom hjälpte verkligen till och skickade alla journaler till flickan. När hon läste i pappren – så dök det upp saker där som flickan faktiskt hade förträngt ur sitt minne – men när hon läste vad hon sagt den gången – då ploppade allt upp igen i minnet och det gjorde ännu mera ont! Flickan har även tagit kontakt med barnavårdsmyndigheten och sociala myndigheten på sin hemort – för att få tag på dom papper som gällde hennes ”fall”. Det blev ännu flera gripande papper att läsa för flickan. Men dom var fantastiska där personalen och pratade mycket med flickan och hjälpte till för att hon skulle få tag på sina papper. Det jobbade faktiskt kvar en kvinna som mindes flickans fall och hon sa att flickan hade blivit väldigt illa behandlad (av sin pappa). Det blev till slut rättegång, mormodern fick fara dit och vittna, pappan fick fyra års fängelse och det blev bestämt att föräldrarna inte fick ha några flickor hemma! Flickans syskon bestod av tre bröder och två systrar. Flickan hamnade förstås hos sin älskade mormor och morfar, en annan syster hos sina farföräldrar, två bröder fick stanna kvar i föräldrahemmet (det var synd om dom!!!) och två andra syskon hamnade hos samma fosterföräldrar där dom fick det mycket bra! Tack och lov säger flickan! Flickan fick ett lyckligt liv trots allt – tack vare sina morföräldrar och sin älskade moster. Flickan tog väl hand om sin mormor och morfar när dom blev gamla och sjuka – men hon var ändå väldigt ung när dom gick bort, vilket flickan tyckte var väldigt väldigt jobbigt – hon hade ju velat få ha kvar dom mycket längre och kunna ge tillbaka ännu mera av sig själv till dom, för dom hade gjort så mycket för henne alltid! Men liv och död bestäms ju inte av den lilla människan, tyvärr. Det har ändå gått bra i flickans liv, hon har fått en underbar man och en underbar son! Som hon älskar över allt annat! Flickan har ett bra jobb med toppenbra arbetskamrater, intressant jobb. Flickans liv blev ändå bra – trots den lite ”dåliga” starten hon fick, men det var tack vare sina morföräldrar som det gick så bra som det faktiskt gjorde! Hon är dom evigt TACKSAMMA och detsamma säger hon om sin moster. När pappan kom ut efter sitt avtjänade straff, så ville han att flickan skulle komma ”hem” till föräldrarna, bara för att flickan skulle få en bordsklocka som han tillverkat i fängelset! Flickan ville inte, hon var rädd för pappan – men som den kloka människan som hennes mormor var, så sa hennes mormor: du kan tryggt gå dit, han kan inte göra dig någonting! Jag tror att mormodern tänkte att detta skulle vara ”bra” för flickans framtid – att möta sin pappa direkt – och inte behöva vara rädd för honom i framtiden! Mycket klokt av flickans KLOKA KLOKA mormor.

Därför tänker flickan ibland – varför skaffar människor sig barn om dom inte ”vill ha barn och vill älska dom villkorslöst och ta hand om dom och ge dom all den trygghet som barn är värda?Jag vill ge mitt eget barn ALLT – ALLT som jag inte själv fick av mina föräldrar – men det viktigaste är ändå att kunna ge KÄRLEK och TRYGGHET till sitt barn. Och det har jag alltid försökt att ge min son – och han ger mycket värme och kärlek tillbaka till oss! Tack älskade son! Flickan har inte haft mycket kontakt under sitt liv med sina föräldrar (dom flyttade från orten när pappan avtjänat sitt straff!). Pappan dog när flickan var i 20-årsåldern – han var bara 40 år då! Flickans farmor ringde strax efter kl 5 en morgon och grät och berättade att pappan hade dött, flickan sa bara Jaha – kände ingenting alls – det är väl inte så konstigt att flickan inte kände varken sorg eller ledsamhet – pappan förtjänade inte det av flickan! Inte efter vad han gjort henne – han hade svikit sitt eget barn å det grövsta! Hon valde att inte gå på begravningen – flickan sa – jag kommer inte – det skulle vara att hyckla – jag hatar min pappa!!! Starka ord av flickan – men helt förståeligt efter vad hon varit med om …Sista åren har väl flickan börjat att ha lite mera kontakt per telefon och någon enstaka gång också att träffa sin mamma, men flickan känner ingenting egentligen – bara som en ytlig bekant. Inga mor-dotter känslor alltså! Mamman har också svikit flickan – eftersom mamman valde att ta tillbaka sin man efter fängelsetiden och med den påföljd alltså att barnen inte fick växa upp tillsammans – som syskon skall få göra! Hur kan man välja en man före sina egna barn och dessutom när man vet vad han har gjort mot ett av sina barn! Helt oförståeligt för mig är det! Flickan är bitter – men ändå har inte denna bitterhet förpestat flickans liv – hon är en glad och harmonisk människa trots allt! Tack vare tryggheten och kärleken hon fick av sina morföräldrar! Hon räddades av dom – gud vet hur flickan annars hade mått om hon inte fick komma HEM till mormor och morfar … hon hade nog blivit ett vrak, skadad för livet … märkt av sin egen far!

Flickan är JAG!

Berättelsen är SANN och den är MIN!

   Jag har märkt under årens lopp när man bloggat och hälsat på hos både nordbor och sydbor --- alltså vi som bor här i norr och ni som bor i södra landsändan - att det är skillnad på hur vi längtar efter vinter och snö.

Vi som är vana att ha vinter och mycket snö, vi längtar inte nämnvärt efter den. Jo en del av oss gör ju det! Men många av oss vill gärna ha barmark hela vintern, slippa snöskottning och halka och snöstorm. Och ni då som bor "där nere" ... ni längtar verkligen efter en vit jul, en härlig vinter med snö - så att det går att åka skidor och pulka! Och ni får nästan aldrig uppleva det där ni själva bor.

Visst uppskattar även jag den vita årstiden, för vintriga och kalla klara dagar - är otroligt vackra. Och det blir betydligt ljusare ute när snön kommer, för visst är det kolandes mörkt den här årstiden, med mörk och blöt asfalt.

Vad jag däremot kan tycka - det är att vintern är lite för länge i mitt tycke, jag skulle uppskatta att ha sommar betydligt längre än vad som är fallet.

Och julen vill jag också ha vit - helt klart. För det hör liksom ihop det där - snö och jul, tomten och släden.

Jag är ändå glad så länge det är barmark och utan halka, för det är så härligt att kunna gå överallt i naturen och utan att behöva halka omkring när man tar en promenad.

Längtar du efter snön? Brukar du ha mycket snö där du bor?

   Hej på er govänner! Nu är man här vid datorn - en kort "tittin" bara. Ni har inte hört av mig nåt idag ... varför - jo det kan jag tala om för er! Har varit hemma från jobbet, migrän - just nu något lättare i huvudet - men jag är illamående. Har legat hela dagen - det är först nu på eftermiddagen som det lättat något! Har känt av skallen mer eller mindre från i söndags - men jag har ju också ett sånt där värkhuvud -  har ofta ofta huvudvärk och min sjukgymnast tror att det mycket kan bero på mina nackbesvär! Var till henne igår och det gjorde så jäkla ont när hon masserade mig, speciellt vissa fläckar på ryggen och kring huvudet och nacken. Man funkar ju inte ordentligt när man har så här i skallen!

Och inte nog med det - vi har dessutom haft ett jäkla väder här i norr sedan tvåtiden i natt! Det var ju lovat snö, regn och storm och det kom - det kan jag lova er. Fast här i Piteå har vi inte ännu fått någon snö, utan bara en massa regn och en helvetes blåst. Det började lugna ner sig något - både blåsten och regnet - kring 11-tiden och solen tittade fram helt plötsligt, det blev jättevackert på en endaste gång! Men man har hört på radion hela dagen om trafiksvårigheter, avåkningar och andra olyckor efter våra norrbottniska vägar. Det har visst kommit på sina håll upp mot två decimeter snö! Och det i kombination med blåst - då förstår man ju att det skapar problem. I morse hade vi kring +3 grader och när solen kom fram så blev det helt plötsligt hela 9 plus. Nu är det återigen kring 3.

Så det mina vänner å läsers - var lite uppdatering från mig! Ha det gott alla - sköt om er - kram.

Så har jag då återigen skapat en ny blogg, med viss möda och visst besvär!

Har en blogg här sen tidigare, men då hette den här bloggplatsen "Bloggagratis" och det är ju knappt så man minns hur det såg ut här!

Verkar vara mycket nytt och annorlunda - får väl se hur fort man lär sig det!